Regeringens förslag om att Konkurrensverket ska få beslutanderätt i fråga om konkurrensskadeavgift och den nya utredningsskadeavgiften applåderas (förstås) av verket i ett remissyttrande – medan Advokatsamfundet avstyrker. Debatten fortsätter. Under tiden har Konkurrensverket utrett vilka organisatoriska förändringar som den nya beslutanderätten skulle kräva. Verkets slutsats är att det är bra som det är, dagens beslutandemodell uppfyller rättssäkerhetskraven.
Jag skrev i ett tidigare inlägg om departementspromemorian som regeringen publicerat och där Konkurrensverket föreslås självt få fatta beslut om att företag som överträtt konkurrenslagens förbud ska betala konkurrensskadeavgift. Vidare föreslås att verket ska få besluta om utredningsskadeavgift om företag försvårar verkets utredning.
Dessa förslag är i tillägg till de förändringar i konkurrenslagen som är obligatoriska att införa till följd av det nya s.k. ECN+ direktivet, som handlar om att effektivisera konkurrensövervakningen inom EU. Enligt direktivet kan medlemsstaterna välja att ge sina konkurrensmyndigheter beslutanderätt eller att låta dem stämma företagen i domstol, såsom är fallet i Sverige idag. Regeringens nya förslag är alltså inte dikterat av EU utan motiveras mer allmänt med ökad effektivitet i ett allt mer internationaliserat affärsliv.
Remissyttranden
Konkurrensverket har nu i ett remissyttrande tillstyrkt förslaget. Allting sägs bli bättre: tillsynen blir mer effektiv och mer kraftfull, företagen får större incitament att tidigt samarbeta med KKV, och KKV kommer att upplevas som mer ”tydlig”. Överklagandena som kommer att handläggas enligt Ärendelagen blir också effektiva. Slutligen är det ”närmast en förutsättning” att verket ges egen beslutanderätt för att kunna samverka ”fullt ut” med andra länders konkurrensmyndigheter som har sådan befogenhet.
Konkurrensverket föreslår också att det klargörs att parter saknar rätt till ersättning av allmänna medel för kostnader som uppkommer under den tid Konkurrensverket handlägger ärendet, det vill säga i tiden före en eventuell domstolsprövning av verkets beslut. Verket lyfter därmed självt fram ytterligare ett argument mot den föreslagna förändringen. Idag kan ju företag få ersättning för sina rättegångskostnader om företaget blir stämt av verket men talan ogillas. Med det nya förslaget kommer ett företag som tvingas försvara sig inför verkets utredning och lyckas få utredningen nedlagd inte att få någon ersättning för sina kostnader för försvaret.
Advokatsamfundet är inte lika entusiastiskt. I sitt remissyttrande påpekar Samfundet att förslaget om beslutanderätt som kom 2016 avstyrktes (och genomfördes inte) och att skälen för ett ge verket egen beslutanderätt inte stärkts, tvärtom. Samfundet pekar på att verket förlorat alla fem mål om konkurrensskadeavgift i Patent- och Marknadsöverdomstolen sedan denna inrättades 2016. Att då förskjuta tyngdpunkten i makten över dessa mål närmare Konkurrensverket skickar en felaktig signal. Kraven på verket ska inte sänkas, utan höjas.
KKV:s organisation
Konkurrensverket har samtidigt i en rapport till regeringen beskrivit vilka organisatoriska förändringar som man förutser i ljuset av de nya beslutsbefogenheterna. Enligt rapporten är det flera förstärkningar som planeras, och det sägs ske oberoende av om verket får utökad beslutanderätt eller inte:
- En ny funktion inrättas som är helt skild från den utredande verksamheten, som ska ha till uppgift att ansvara för frågor relaterade till parternas processuella rättigheter under utredningen och för de muntliga förfaranden som, på parts begäran, tillämpas i bl.a. alla ärenden där Konkurrensverket har sänt ett preliminärt ställningstagande till en part om misstänkt överträdelse av konkurrensreglerna.
- En del av organisationen som inte har varit involverad i utredningen tidigare kommer att granska utredningens överväganden och förslag till beslut, inklusive eventuella sanktioner, innan ett slutligt beslut fattas, i syfte att kritiskt och aktivt ifrågasätta samt identifiera eventuella svagheter i beslutsförslaget.
- Konkurrensverket avser även att införa interna tidsfrister där avvikelse endast kan ske efter godkännande av generaldirektören eller av den som denne utser. Syftet är att säkerställa att utredningarna bedrivs effektivt och i enlighet med fastställda tidsplaner.
Konkurrensverket tillägger i rapporten att för det fall regeringen skulle anse att Konkurrensverkets beslut ska fattas av ett kollegialt beslutsorgan (i stället för som nu av GD), förordar verket att ett särskilt beslutsorgan inrättas och att ett sådant beslutsorgan bör bestå av myndighetschefen (GD) och två externa ledamöter. Verket anser dock att GD fortsatt kan fatta besluten ensam.
Huvudfrågan i rapporten kan sägas varar om samma myndighet kan både utreda och besluta om sanktioner. Svaret i Konkurrensverkets rapport är att detta är möjligt utan att komma i konflikt med de rättssäkerhetskrav som gäller i EU-rätten och enligt Europakonventionen, under förutsättning att det finns möjlighet till domstolsprövning av verkets beslut, med en prövning såväl rättsligt som i sak. Denna ordning finns hos flera länders konkurrensmyndigheter men även i flera svenska myndigheter inom andra rättsområden. Den strider därför inte mot tillämpliga rättssäkerhetskrav.
Kommentar: Både Konkurrensverkets tillstyrkande och Advokatsamfundets avstyrkande var väntade. Inget nytt har egentligen hänt i debatten. Det som hänt är i stället att verkets långsiktiga påverkansarbete gentemot regeringen har burit frukt, delvis kanske med draghjälp av Kommissionens ECN+ direktiv som understryker vikten av effektiv nationell tillsynsverksamhet på konkurrensområdet. Min prognos är att verket nu kommer att få de beslutsbefogenheter som verket efterfrågat. Kanske går det bra, kanske fortsätter verkets kräftgång i domstolarna. Jag tycker dock att Rikard Jermstens insatser, sedan han blev GD, för att öka kvaliteten i verkets arbetsformer och beslut är lovvärt. Verkets rapport om beslutsformerna är också gedigen och visar på en vilja att ta de av bl.a. oss advokater uttryckta farhågorna på allvar. Så, om den nu aktuella reformerna inte går att stoppa, låt oss i stället hoppas att den leder till höjd kvalitet i verkets beslut.