Konkurrensverket har publicerat sin årliga tillsynsrapport. Där finns en del iakttagelser att reflektera över. En är att verkets out-put har gått ned. En annan är verkets kommentar till misslyckandena i domstol.
Statistik
Inkomna tips och klagomål: Av totalt 682 inkomna tips och klagomål inom konkurrenstillsynen prioriterade Konkurrensverket fem.
Avslutade utredningar: Endast fyra ärenden avslutades under 2019 och det var en kraftig minskning från föregående år (2017-2018: 11 ärenden/år; 2016: 20 ärenden; 2015: 32 ärenden). I två av dessa fyra ärenden vidtogs ingen åtgärd, men i två föregicks beslutet av åtagande eller förändrat beteende.
Genomsnittlig handläggningstid: Ärenden som tagits upp till förstudie men sedan inte prioriterats för vidare utredning tog i genomsnitt 48 dagar att handlägga. Det är en fördubbling mot 2018.
Ärenden som utreddes fullständigt (s.k. prioriterade ärenden) tog i genomsnitt 366 dagar, alltså ett år, vilket är ungefär i nivå med tidigare år. De som sedan gått vidare till domstol tog förstås längre tid. Av den totala handläggningstiden för domstolsärendena utgjorde ungefär en tredjedel av tiden verkets utredningstid.
När det gäller företagskoncentrationer var den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som lämnas utan åtgärd i fas 1 endast 15 arbetsdagar (maximitiden är som bekant 25 arbetsdagar). Ärenden som gått vidare till fas 2 avslutades efter i genomsnitt 81 arbetsdagar.
Kommentar: Det är ett mycket litet nålsöga man ska ta sig igenom om man vill få ett konkurrensproblem åtgärdat med hjälp av verket. Väl där får man vänta ganska länge på resultatet. Den gamla tumregeln om att få ett besked inom en månad efter ett klagomål gäller inte längre. Snarare är det det dubbla som gäller. Vid fullständig utredning får man ge sig till tåls ett år. Behovet av interimistiska åtgärder är därför ofta stort. Mot den bakgrunden var det positivt att verket i december 2019 fattade sitt första beslut om interimistiskt åläggande på flera år. Företagskoncentrationerna är som vanligt ljuspunkten i statistiken. Besked inom tre veckor för okontroversiella förvärv får sägas vara ett mycket bra resultat.
Domstolarna
Konkurrensverket uppmärksammar i tillsynsrapporten också det faktum att verket inte har haft framgång med något mål i Patent- och Marknadsöverdomstolen sedan den inrättades 2016. Jag kommenterade detta i en tidigare bloggpost. Utöver de nio mål som jag hade med i min sammanställning nämner verket också två skadeståndsmål (Yarps respektive Tele2 mot Telia) som avgjordes av Svea Hovrätt, men inte i dess kapacitet som Patent- och Marknadsöverdomstol. Inte i något av dessa sammanlagt elva mål har käranden lyckats övertyga PMÖD om sin sak.
Konkurrensverket gör följande kommentar till sitt eget track-record, som jag tycker är intressant:
Konkurrensverket strävar efter att nå framgång i de ärenden som prövas av domstol, men att en talan i ett enskilt ärende lämnas utan bifall behöver inte betyda att det var ett felaktigt beslut att driva ärendet i domstol. Det ingår i vårt uppdrag att driva rättsutvecklingen framåt och få svar på nya frågor. Som konstaterades redan i förra årets tillsynsrapport visar dock utfallet i domstol sett över tid, och den höga ändringsfrekvensen, att konkurrensrätten är ett komplext rättsområde och att beviskraven är mycket höga. Både vi och andra behöver förhålla oss till rättsutvecklingen och beakta den praxis som utvecklas i Sverige och övriga EU. Vi följer också noga utvecklingen och deltar i diskussionen med andra medlemsstaters konkurrensmyndigheter och med kommissionen.
Kommentar: Det hade varit intressant med en lite mer djupgående reflektion från verkets sida över utfallet i domstolsprocesserna. Visst är det väsentligt att följa rättsutvecklingen, men vilka utvecklingsåtgärder avser verket att vidta för att kunna möta de numera mycket högt ställda beviskraven?
Länk till Konkurrensverkets tillsynsrapport.