Konkurrensverket har efterfrågat synpunkter på om de nya befogenheterna att fatta beslut om konkurrensskadeavgift och utredningsskadeavgift föranleder organisatoriska förändringar. Här är mitt remissvar.
Bakgrund
Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka om ett genomförande av förslaget om utökad beslutanderätt för Konkurrensverket i ärenden om konkurrens- och utredningsskadeavgift föranleder organisatoriska förändringar inom verket. Konkurrensverket ska enligt uppdraget se över den interna beslutsfunktionen och uppdelningen mellan utredande och beslutande funktioner i sin tillsynsverksamhet i syfte att säkerställa en rättssäker ordning.
Bakgrunden är att i remissbehandlingen av den tidigare promemorian SOU 2016:49 framfördes synpunkter på att verkets beslutsorganisation bör anpassas för nya beslutsbefogenheter, så att de utredande och beslutande funktionerna inte sammanblandas.
Efter att verket fått beslutanderätt i fråga om företagskoncentrationer genomfördes vissa organisatoriska förändringar, framför allt att chefsjuristen och chefsekonomen fick en tydligare roll som beslutsstödjare åt generaldirektören.
Yttrande
Om verket nu, som det föreslås, får beslutanderätt i fråga om konkurrensskadeavgift och utredningsskadeavgift bör enligt min uppfattning ytterligare förändringar i verkets beslutsfunktion genomföras för att än tydligare separera de utredande och beslutande funktionerna. Detta anser jag vara nödvändigt för att säkerställa att besluten blir dels objektiva och rättssäkra, dels håller en så hög kvalitet att de har förutsättningar att upprätthållas vid överklagande. Det får antas att överklagande regelmässigt kommer att ske.
Skälet till detta förslag är att chefsjuristen och chefsekonomen, såsom jag uppfattar verkets arbetsformer, inte helt kan separeras från den löpande utredningsverksamheten eftersom personal vid rättsenheten och chefsekonomenheten, som dessa befattningshavare ju är chef över, då inte skulle kunna ge stöd till de utredande enheterna i det löpande arbetet. Att sådant stöd kan lämnas framstår fortsatt som angeläget för att upprätthålla hög kvalitet i utredningarna.
Jag föreslår därför att en särskild ”beslutsstödsstab” inrättas i generaldirektörens kansli som uteslutande har till uppgift att säkerställa kvaliteten och oberoendet i verkets beslut om förbud mot företagskoncentrationer, konkurrensskadeavgift, utredningsskadeavgift och ålägganden. Staben bör bestå av seniora jurister och ekonomer med särskild kunskap om konkurrensrätt, processrätt och konkurrensekonomi.
Dessa beslutsstödpersoner ska inte samtidigt ha någon befattning med eller roll i det löpande utredningsarbetet. De ska inte heller ha någon parallell tjänst inom rättsenheten eller chefsekonomenheten. Deras uppgift blir att, tillsammans med GD, ta del av den utredande enhetens beslutsförslag och beslutsunderlag för att sedan ge råd och vägledning till GD inför dennes beslut.
Fördelen med en sådan lösning vore att stärka beslutsfunktionen och dess oberoende utan att samtidigt ta bort kompetens från utredningsverksamheten och utan att införa nya moment i beslutsfattandet vilket skulle kunna göra detta mindre effektivt.